Föreläsningar om arbetsklimat, mångfald, inkluderande arbetsplats, omedvetna fördomar, jämlikhet, normer mm.

Föreläsare inom omedvetna nörmer, inkluderande arbetsplats, arbetsklimat, begränsande normer, hbtqi+ Ellinor Wrangtorp

Inkluderande arbetsplats. Arbetsklimat. Omedvetna fördomar. Osynliga sociala normer. Bemötande. Hbtqi+. Social kategorisering. Normer inom förskola och skola. Omedvetna fördomar och normer inom äldrevården.

Ämnesområden

Forskning, vetenskapliga teorier och statistik tillsammans med Ellinors egna erfarenheter och upplevelser bygger de inspirerande föreläsningarna. Ambitionen med föreläsningarna är att höja medvetandet och kunskapen kring vårt sätt att generalisera och kategorisera i vår dimridå av normer och våga reflektera över vad vi själva tänker där långt inne.

Syfte är att vi ska öka tryggheten mellan oss och skapa en öppen, trygg och inkluderande arbetsplats. Vi alla har fördomar inom oss och trots våra begränsningar och förutsättningar kan vi finna vägar att vara de allra bästa människor vi kan – tillsammans. 

Föreläsningar

"Får jag vara med?"

Om vad en mångfaldsrik och inkluderande arbetsplats innebär, varför det är viktigt, hur vi skapar det och vilka hinder som kan stå i vägen.

Nyckelord: Modern forskning, omedvetna fördomar, sociala normer, den mänskliga mekanismen med kategorisering, bemötande etc.

"Jag vågade inte sluta ljuga"

Att ljuga på sin arbetsplats varje arbetsdag under sex år.  En  personlig föreläsning med kunskap, inspiration och tips.

Nyckelord: Kategorisering, bemötande, mikroaggressioner, minoritetsstress, omedvetna fördomar, sociala normer etc.

Var behöver ni höja ert medvetende?

Ellinors föreläsningar har sin utgångspunkt i omedvetna fördomar, kategoriseringar, normer och bemötande, två exempel finns att läsa om här bredvid. Just er föreläsning kan fokusera på det ni önskar mer specifikt exempelvis bemötande, minoritetsstress, hbtqi+, normer och bemötande på förskola/skola/ äldreomsorgen.

Ämnesområden

En bild som visar på hur svårt det är på en homogen arbetsplats att visa vem man är. Särskilt om man är annorlunda.

Inkluderande arbetsplats

Varför är det grundläggande att ha en mångfaldsrik och inkluderande arbetsplats? Vad innebär det, vad säger forskningen, finns det hinder och framförallt; hur skapar vi en sådan arbetsplats? 

De flesta verksamheter idag vet att det är klokt att eftersträva denna typ av arbetsplats. Man arbetar lag- och etikenligt med planer och policys inom jämställdhet, jämlikhet, likabehandling och mångfald och vi (de flesta av oss) har en gemensam syn att alla människor är lika värda. 

För att skapa en mångfaldsrik arbetsplats där alla anställda känner sig respekterade, trygga, synliggjorda, inkluderade och där utvecklingsmöjligheter finns, behöver strategiskt och strukturerat arbete göras, det sker dessvärre inte av sig själv. Ledarskap, processer, riktlinjer, policys, trygghet och öppenhet spelar stor roll, grundbulten är omedvetna fördomar

Ofta glömmer man bort, eller kanske inte ens är medveten om grundbulten, det vill säga de hinder som vi alla människor bär inom oss och som till stor del styr vårt beteende, agerande och val – omedvetna fördomar och påverkan från osynliga sociala normer. Dessa, som påverkar hur vi ser på och bemöter våra kollegor och andra personer som vi träffar. Vi förbiser denna människans inbyggda mekanism, drivkraften att vilja förenkla vår tillvaro, att skapa ordning i ett snabbt föränderligt arbetsliv och i en alltmer kaotisk omvärld.

Vad står hbtqi+ för, varför är det så många bokstäver, statistik, omvärldsbevakning osv. En crash course i hbtqi+.

Vad står hbtqi+ för och varför är det viktigt att öka kunskapen kring detta?

Förut hette det “hbt”, men numera pratas det om hbtqi+. Varför har det tillkommit fler bokstäver och vad betyder de alla egentligen? I föreläsningen går vi igenom alltifrån vad bokstäverna står för, minoritetsstress, mikroaggressioner till hbtqi+historia, nutida omvärldsbevakning och statistik inom exempelvis hälsa.

En Gallup-undersökning i USA gjord 2023, visade att 1 av 5 unga födda mellan 1997 och 2004 identifierar sig som hbtqi+.  Läs resultatet här. 

Så, en crash course i hbtqi+ helt enkelt.

gay, nature, flag-637453.jpg
Bemötande

Blixtsnabbt skannar vi av en person, försöker skapa oss en bild. Kategoriserar.​

Världen förändras ständigt och för att vi ska ha en möjlighet att lära oss om vår omgivning, har evolutionen prioriterat anpassningsförmåga.

Därför är vi blixtsnabba på att bedöma och göra vår omgivning begriplig. Bland annat innebär det att vi generaliserar, utifrån stereotyper och grupperar okända och bekanta människor utifrån ytliga attribut. Vi vill veta vem vi har framför oss, helt enkelt för att veta hur vi ska förhålla oss.

Detta påverkar sedan hur bemötandet blir och upplevs. I denna generaliseringsssnabbhet kan det nämligen ibland blir riktigt tokigt, då ju stereotyper inte är verkligheten utan en radikal förenkling.

Föreläsning om hur vi generaliserar och kategoriserar och hur vi genom hjärnans andra superkrafter kan lära oss ett mer inkluderande förhållningssätt.

En byrå full med massa lådor för att illustrera den mänskliga mekanismen att kategorisera och generalisera utifrån stereotyper, dvs fördomar. Alla människor har fördomar.
Normer och normmedvetenhet är viktiga delar i vårt bemötande av andra människor

Vad är begränsande normer? Hur kan vi få syn på och förändra dem?

Normer ligger som en dolt “väsen” runt omkring oss alla och vi alla förhåller oss till dessa ständigt. 

Det finns bra normer som hjälper oss människor att leva tillsammans. 

Sedan finns det normer som begränsar oss som människor och som skapar negativa konsekvenser, exempelvis i form av exkludering, diskriminering och mobbing. Det är dessa begränsande sociala normer som vi behöver prata om och bli medvetna om. 

Ofta är vi nämligen inte medvetna om de föreställningar som gör att vi tycker, tänker, känner, agerar och grupperar på ett visst sätt. Normer är ofta osynliga, särskilt om man lever, ser ut och agerar utifrån dem. Då är det oftast ganska smidigt att röra sig i sociala sammanhang, inga normer som skaver och gnisslar, exkluderar och diskriminerar. 

 

Vad är normer?
Hur påverkar de egentligen?
Hur kan vi göra något åt dem?

Bilden illustrerar ett par skor som inte passar in i den andra skogruppen. På en homogen arbetsplats är det svårt att våga vara sig själv. Det finns en press på att man ska vara som de andra. Det kan få konsekvenser av att dölja vem man är. En homogen arbetsplats stagnerar.
Pridevimplar i regnbågens färger, som står för mångfalden av människor och att alla är. lika mycket värda och har lika mycket rättigheter.

Normer och bemötande på förskola och skola

Normer finns överallt. Skola och förskola är naturligtvis inget undantag. De är speglingar av samhället, vilket gör att normer reproduceras i stora delar av verksamhet, pedagogik och undervisning. Den som inte följer normen, kan bli kategoriserad som “annorlunda” och det kan ge konsekvenser i det sociala, bland klasskompisar. Kränkningar är tyvärr vanligt i skolan, 25% av eleverna i åk 3-6 har utstått kränkningar, enligt Friends senaste rapport. Läs hela rapporten.  Kränkningar hänger ofta ihop med normer.

För att kunna känna engagemang och delaktighet i skola/förskola är det viktigt att känna igen sig i undervisning och miljö. Att kunna spegla sig, känna sig inkluderad. Skolans personal arbetar stenhårt, det vet vi. Tiden är begränsad, styrdokument och läroplaner ska följas. Det behöver vara en balans mellan att se den enskilda individen och att se helheten, strukturerna. Skolans/förskolans arbete är även format av den enskilda personalens erfarenheter och värderingar. Det är här barn/unga som bryter mot normer kan komma i kläm.  Mellan rutiner, en hektisk vardag, kunskapsluckor och olika värderingar. En förutsättning för att jobba normmedvetet är att få syn på sina egna föreställningar.

Genom att arbeta normmedvetet inom alla led inom förskola och skola kan man skapa en miljö där alla känner sig trygga och trivs och kan utvecklas till vuxna individer med god självbild.

Exempelvis: Hur ser er pedagogik ut? Har ni en normmedveten approach i skolämnena, så att olika sexuella läggningar, kroppsstorlekar etc. finns representerade? Kan alla barn och unga känna sig välkomna och trygga i den fysiska och psykiska miljön? Agerar ni när någon utsätts för kränkningar? Erbjuder ni könsneutrala toaletter/omklädningsrum?

Äldre hbtqi+ personer tvingas ofta tillbaka in i garderoben när de hamnar på ett äldreboende. Av rädsla hur bemötandet kan ändras.

Tillbaka i garderoben igen

Hbtqi+seniorer har vuxit upp i tider där synen på sexualitet och könsidentitet har sett ut på ett annat sätt än idag. Både med förbud och sjukdomsklassificering och självklart präglar en självupplevd historia sin nutid.

Många hbtqi+seniorer bävar för den dag som de behöver flytta till ett äldreboende, visar internationell forskning. Det kan exempelvis handla om rädsla att inte bli bekräftad i sin identitet, att inte relationer tas på allvar, att inte få hjälp med det hen behöver etc.

Det finns också en oro över över att kunskap, insikt och förståelse om hbtqi+ är låg.

Hur vi möter andra spelar roll och om vi möter alla människor lika, möter vi inte den unika människan.

Vi behöver lyssna mer än prata och inte ta något för givet. Om vi antar att alla 84-åriga damer är heterosexuella cis-personer, så kan det bli otryggt och exkluderande och risk för tillbakakliv i den mörka och snäva garderoben igen.

Särskilt i en maktobalans.

Tips på gratis bokläsning via länken: “Queer äldreomsorg”.

Hur blir mötet om den andra personen inte motsvarar din föreställningsvärld? Vi kan inte anta något om en annan människas identitet eller sexuella läggning. Möter du andra öppet och neutralt?

Rulla till toppen